Nu för tiden så har dans också blivit en symbol för motion och rörelse. För att just motion är bra för hälsan kan vi ju alla hålla med om, och att många därför väljer att dansa mycket är ju främst på grund av att man får två bra saker i en och samma aktivitet. Man får dansen för att man tycker att den är rolig, och motionen för att man vill förbättra sin hälsa.

Och många av alla kvinnor där ute har ju en tendens av att motionera mycket på grund av att antingen vilja bli smala eller snyggare på det ena eller andra sättet. Många kvinnor till exempel extra fokuserade på att bli av med de där envisa celluliterna som de flesta får någon gång i livet. Och med tanke på hur svåra dessa gropar är att få bort när det väl har intagit kroppens yta, så kan det krävas en hel del möda och besvär för att hitta tillbaka till en cellulitfri kropp.

Något som alltså många kämpar med i dagens samhälle, och ännu fler kämpar med att hitta genvägar till att hitta genvägar mot det perfekta botemedlet. Men faktum är att när det kommer till celluliter så är den enda lösningen på problemet mycket motion och ökad blodcirkulation i områdena. Så fortsätt ni att dansa. Kanske blir ni av med en eller två celluliter på vägen, och detta med ett leende på läpparna.

För visst har vi väl alla varit med om en sådan där utgång på krogen som bara handlat om att dansa och dricka goda drinkar. En kväll som är sådär perfekt på alla möjliga sätt, där man dansar natten lång. Man vill aldrig att kvällen ska ta slut och njuter av varenda ögonblick i detta härliga rus.

Men som vi alla vet så finns det en baksida mitt i detta glada tillstånd. Eller kanske ska man snarare säga bakfylla? För det är precis vad som kommer att infinna sig bara några timmar senare när man ligger där hemma i sängen. Kroppen börjar skaka när man ställer sig upp, man är illamående och samtidigt vrålhungrig. Men kanske värst av allt, helt plötsligt när man minsta anar det, så dyker de ofrivilliga svettningarna upp. Som om att man helt plötsligt befann sig i klimakteriet. En känsla som vi trots allt ändå alla känner igen oss i.

Och kanske är det just därför som vi alla fortsätter att leva i nuet och struntar i eventuella svettningar dagen efter. För vi har ju så himla roligt kvällen innan.

För även om dansen är ett yrke som kanske inte alltid garanterar mig en fet lön och ett fett bankkonot, så kommer det alltid att vara mitt livs yrke tills jag dör.

Dansen är för mig som att andas. Varje dans är som ett enda stort, djupt andetag som aldrig släpper taget om mig. På detta kan jag leva på i hela mitt liv om jag så önskar. Så jag får min dans, mitt syre, då är jag en hel och lycklig människa. Dansen ger mig liv på alla sätt man kan tänka sig. Den ger mig glädje, men också sorg. Den ger mig insikt och förståelse. Men framförallt, så ger den mig en total och evig känsla av lycka. En känsla som jag tror att vem som helst skulle välja framför pengar.

Men, trots detta har jag ändå aldrig givit upp kärleken till musiken. För ändå sedan den dagen då jag fick prova på att spela blockflöjt, så har jag provat en hel del instrument genom åren. För efter blockflöjten så följde några månader av lektioner i tvärflöjt, som jag å andra sidan nog aldrig blev riktigt bra på. Blåsa kunde jag, men några ljuva toner kom där aldrig.

Därefter så fick jag för mig att börja spela i ett band och blev verkligen en i gänget. Vår tid ihop bestod mest av att hitta replokal till bandet, men då vi aldrig hittade någon så fick vi ge upp drömmen om ett eget rockband. Detta misslyckandet följdes av en hel del gitarrlektioner där jag åtminstone lärde mig att spel introt till Beavis and Butthead, vilket jag av någon konstig anledning var oerhört stolt över.

Och så här har det fortskridit genom åren, men ännu har mina kunskaper inom musiken coh dess instument växt särskilt mycket. Kanske är det dags att inse sin brist på en musikalisk ådra, och istället bara dansa sig loss genom natten.

Just berusad bilkörning är ju något som har uppmärksammats ganska mycket de senaste åren, i jämförelse med hur det såg ut på exempelvis åttiotalet. Men det är fortfarande värt att fortsätta diskussionen kring säkert körande, just för att det kräver så många liv per år, och ännu fler tragiska olycksfall där offret må ha överlevt, men knappast för att ha ett liv med särskilt mycket av exempelvis just dans framför sig.
Ett tips för hur man ska se till att man inte tänker att man själv är ofelbar när man har druckit och står där med bilnycklarna i handen är att ta ett alkotest på sig själv. Det finns billiga alkomätare i affär, och genom att se hur många promille man faktiskt är uppe i kan man se till att man inte sätter sig full bakom ratten.

Ny post, förslagsvis om att man ska vara försiktig med att köra bil morgonen efter en natts hårt festande